SKARPSILL

Vid ett snabbt ögonkast är skarpsillen förvillande lik sill, men bukens spetsiga vassa kölfjäll gör den lätt att känna igen. Skarpsillen konserveras och säljs i Sverige som sardin och anjovis – en given ingrediens i varje Janssons frestelse. Eller varför inte på äggmackan eller i sommarsalladen?

 

Kort fakta om skarpsill

Namn: Skarpsill, brissling, vassbuk, Sprattus sprattus. I konserverad form även sardin och ansjovis.
Familj: Sillfiskar, clupeidae
Utseende och storlek: Ryggen är mörkt blågrön, sidorna silverglänsande och buken silvrigt vit. Känns igen på de vassa sågtandade fjällen som bildar en köl längs buken. Kan bli upp till 20 cm lång, men vanlig storlek i svenska vatten är 12-14 cm.
Utbredning: Finns i alla svenska hav utom Bottenviken. Skarpsillens totala utbredning innefattar östra Atlantkusten från Lofoten söderut till Marocko och i Medelhavet och Svarta havet.

 

Näringsvärde 100g

Energi: 635 kJ
kcal: 152
Protein: 17,63g
Kolhydrater: 0g
Fett: 9,5g (varav 2,28g Omega-3-fett)

Värt att bemärka så har samtliga fiskar i vårt sortiment hög halt av protein och Omega-3. Skalan är i förhållande till samtliga våra fiskarter där vissa har mer eller mindre mängd protein och Omega-3.

Sprattus sprattus, sardin och ansjovis

Skarpsillen är den fisk man använder i Sverige för att göra ansjovis. Namnet kommer från de vassa fjäll som bildar en köl på Skarpsillens buk. Förr kallades den också för vassbuk. Namnet Sprattus sprattus är förresten en latinisering av det engelska namnet, sprat. Skarpsillen lever i stim och simmar gärna nära kusten eller i skärgårdar. På natten går den gärna upp till ytvattnet, på dagen håller den sig nära botten. Den äter plankton, små kräftdjur och små fisklarver. Skarpsillen har ett naturligt högt innehåll av Omega-3. Det gör den till en bra ingrediens i en god och sund kost. En kvällsmacka med en burk Kung Gustaf sardiner ger dig hela dagsbehovet av omega-3.

Sardin och sardin. Ansjovis och ansjovis

Här i Sverige gör vi sardinkonserver med skarpsill som råvara. Nere i södra Europa använder man sig istället av en annan art i sillfamiljen, Sardina pilchardus. Det samma gäller med ansjoviskonserverna. Här i Sverige innehåller de skarpsill, i andra delar av världen gör man anjovis med andra sill-släktingar.

Fångstområden

Skarpsill som ska bli ansjovis fiskas huvudsakligen längs den svenska västkusten i Kattegatt och Skagerack. Skarpsill som ska bli Kung Gustaf sardiner fiskas huvudsakligen i de norska fjordarna. En del skarpsill som vi köper har även fiskats runt de brittiska öarna. Vi köper inte skarpsill fångad i Östersjön.

 

 

Fångstmetoder

Flyttrål eller snörpvad.

Skarpsillen är en av de arter som ännu inte finns MSC-certifierad för konsumentprodukter. Det finns idag för lite kunskap om beståndens utbredning och hur arten förhåller sig i det ekologiska systemet för att den ska kunna värderas och få ett MSC-certifikat på de platser som det fiskas för human konsumtionsfiske. Vi gör årliga bedömningar och anser att den mängd som kryddas till ansjovisfiléer för humankonsumtion ligger inom säkra gränser.